.

jah (a)
ni vet tuppen, amanda? xd

hon e dum! hon gästb på min blogg o så ska hon skriva om mig o virre o så ser jag att hon lägger upp bilder på ANNIE, NEFF, DAYLIGHT O SILJA !?

då hämnas jag (a)  nu böörjar min text till min prinsessa ♥

---

Aldrig kommer någon att förstå min kärlek till dig, aldrig någonsin.

Älskling, vad som än händer, snälla lämna mig inte.
Jag klarar mig inte utan dig, du är allt jag har.
Lämna mig inte, jag ber dig.

Jag älskar dig bara för mycket för att någonsin kunna leva ett liv utan dig.

Jag kommer slåss för henne, jag kommer gå genom eld och vatten - för henne. Och det kommer jag göra till och med när det "är försent", då kommer jag kämpa. Jag kämpar för henne tills den dagen mitt hjärta slutar slå och jag tar mitt sista andetag.

Mitt liv fick en mening igen.
Nu är hon allt jag har, och jag kommer göra allt för henne.
Precis vad som än krävs, när som helst.


Det finns ingen annan som henne, jag kommer aldrig kunna hitta en häst någonsin igen som jag älskar lika mycket som jag älskar Verona. Det känns som det inte finns någon framtid efter våran tid. Därför kommer jag uppskatta henne hela tiden, för det känns som det är nu jag lever mitt liv, som att jag gått och väntat på just den här tiden. Jag gör allt för henne och skulle kunna göra precis vad som helst.

Det värker i mitt hjärta, så mycket älskar jag den här ponnyn.
Efter hon på riktigt blivit min bästa vän, så som ingen annan någonsin blivit, känner jag att jag skulle offra vad som helst för att bara få stå vid hennes sida för alltid. Jag släpper henne aldrig, aldrig, aldrig. Jag kämpar för henne varje jävla dag och älskar henne mer än jag älskar något annat - varje dag. Det är för att hon är lika viktig för mig som syre, luft och vatten. Hon är ljuset i mitt liv och det är tack vare henne jag kommer kämpa vidare, in i det sista och aldrig ge upp. Jag förstår egentligen inte hur en individ kan betyda så otroligt mycket.

Det känns som att jag hittat meningen med mitt liv. Nu. Jag har aldrig tidigare varit så lycklig och mått så bra som jag gör nu och idag. Hon har hjälpt mig helt upp på fötter och jag vet inte hur jag någonsin kommer kunna ge tillbaka det hon gett mig. Jag vill uppleva allt med henne, jag vill göra allt. Jag vill prova de mest konstiga och knäppa grejer, med henne. Bara med henne. Ridning betyder inte så mycket för mig längre, inte lika mycket som det gjort förut. Inte hästar i allmänhet heller. Det är Verona, hon får mig att vilja så mycket, allt med henne.

Jag kan tycka det är kul och så att rida andra hästar ibland, men jag hittar aldrig känslan av att jag känner mig hemma, att jag alltid vill vara just där på någon annan häst, hur underbar och duktig den än är. Det finns bara en prinsessa i mitt liv, bara en. Det får liksom inte plats några fler, hon är nummer ett och det kommer hon alltid vara. Det finns bara ett riktigt hopp i mitt liv, och det är hon.

Tack för att det blev vi.. gud? Det är det bästa som hänt och kommer att hända i mitt liv. Och jag lovar, att jag kommer fortsätta göra allt för henne föralltid. Hon är kärleken i mitt liv.



livsglädje ♥